Ett urval av våra publicerade arbeten

Om fytoremediering


Fytoremediering med Salix fungerar

Minskar kadmiumhalten i jordbruksmark: Vi har använt Salix för att rena jordbruksmarken från kadmium och på så sätt få ner kadmiumhalten i vetekorn och därmed i veteprodukter med upp till 32%.  Kadmiumhalten i matjorden har ökat pga gödsling med handelsgödselmedel, nedfall från kontinenten, rötslam mm. 43% av det kadmium vi får i oss med maten kommer från vete. 

Renar industrimark:  Vi har använt Salix för markrening av kvicksilver, arsenik i marken, tungmetaller och organiska föroreningar som PAH och PCB. 
Greger M. & Landberg T. 2015. Novel field data on phytoextraction: Precultivation with Salix reduces cadmium in wheat grains. — Int. J. Phytorem. 17: 917-924.    
Greger M. & Landberg T., 1999. Use of willow in phytoextraction. — Int. J. Phytorem. 1:115-123 
Greger M., Landberg T. & Sandhi A. 2010. Experiences in using Salix in phytoremediation. --  Abstract. Int. Conf. on Environmental pollution and clean bio/phytoremediation, Pisa, Italy, June 2010.
Wang Y.D. & Greger M., 2006. Use of iodide to enhance the phytoextraction of mercury-contaminated soil. — Science of the Total Environment 368:30-39.  
Bergqvist C. & Greger M. 2014. Phytostabilization of arsenic. In. In-situ remediation of arsenic-contaminated sites. (Bundschuh, J., Holländer, H.& Ma, L. Q., eds), CRC Press, Boca Raton, FL.
Wang Y. D., Greger M., Haglund P., Lundstedt S., Bergknut M. & Kitty A., 2002. Studies on phytodegradation of PAHs in creosote contaminated soil. — Abstract. COST Action 837 workshop, Grainau, May 2002.


Våt- och torrtäckning med växter kan minska metalläckage från gruvavfall

Gruvbrytning: Efter att bergmaterial har krossats och malts för att utvinna mineraler efterlämnas ett avfall som slammas upp med vatten och sprutas ut i avfallsmagasin i naturen. För att inte syre ska nå sanden och vittra den täcks den med 2 meter vattendjup (våttäckning) eller med 30 cm tätskikt av finkornig morän och 1,5 meter täckskikt av grovkornig morän (torrtäckning). Om sanden, som har ca pH 6, vittrar bildas surt (ca pH 2,3), metallrikt läckagevatten. 
Vi har använt våtmarksväxter som minskar frisättningen av tungmetaller med 95% och hindrar pH sänkningen med 100%. Det sura vattnet kan även renas med hjälp av våtmarksväxter i dammar.  Vi har även använt aska istället för finkornig morän och rötslam istället för grovkornig morän i lyckad torrtäckning med växter. Dessa restprodukter är bättre att använda än morän som måste tas från naturen. 
Stoltz E. & Greger M., 2002 Cottongrass effects on trace elements in submersed mine tailings. —  J. Environ. Qual.  31: 1477-1483    
Stoltz E. & Greger M., 2006. Influences of wetland plants on weathered acidic mine tailings — Environ Pollut 144: 689-694
Nyquist J. & M. Greger 2009. A field study of constructed wetlands for preventing and treating acid mine drainage. — Ecological Engineering 35: 630-642 
Neuschütz C. & M. Greger 2010. Stabilization of mine tailings using fly ash and sewage sludge planted with Phalaris arundinacea L. — Water Air Soil Pollut. 207: 357-367.  


Vattenväxter renar vatten

Förorenat vatten; Avloppsvatten, dagvatten, läckagevatten från deponier kan vi rena mha undervattensväxter och övervattensväxter. Det går även bra att förhindra föroreningar i läckagevatten från deponier att spridas vidare till kringliggande miljö och grundvatten med hjälp av Salix.
Fritioff Å. & Greger M., 2003. Aquatic and terrestrial plant species with potential to remove heavy metals from stormwater. —Int. J. Phytoremediation 5: 211-224. 
Greger, M., Sandhi, A., Nordstrand, D., Bergqvist, C., Rennerfelt, H. N., 2012. Water cleaning from toxic elements using phytofiltration with E.Canadensis. Bhattacharya, P., Rosborg, I., Sandhi, A., Hayes, C., Benoliel, M. J. (eds.) In: Proceedings of the 4th Int. conference COST Action 637: Metals and related substances in drinking water. IWA Publishing, London, pp 183-187. 






  

Om tungmetaller i matgröda


Välj vetesort med låg kadmiumackumulering i kärnan

Kadmium i veteprodukter 
ger oss 43% av det dagliga kadmiumintaget och det är önskvärt att minska. Vi har visat att kadmiumhalten är olika i olika vetetyper och vetesorter. 
Greger M. & Löfstedt M., 2004. Comparison of uptake and distribution of cadmium in different cultivars of bread and durum wheat. — Crop Science 44: 501-507    


Vådan av att använda alggödselmedel

Användning av gödsel kan öka tungmetallhalten i matgrödan. Vi har funnit att man kan använda alger som gödselmedel men att de överför kadmium till jordbruksgrödan. Speciellt sallad ackumulerar höga halter av kadmium och andra gifter såsom arsenik.
Greger M., Malm T. & Kautsky L., 2007. Heavy metal transfer from composted macroalgae to crops. — Europ. J. Agronomy. 26: 257-265    


Metylkvicksilver bildas i vissa grönsaker

En grönsak om är vanlig i asien är vattenspenat. Denna tar upp höga halter kvicksilver. Dessutom har den förmågan att omvandla mindre toxiskt oorganiskt kvicksilver till mycket farligt organiskt metylkvicksilver. 
Göthberg A. & Greger M., 2006. Formation of methyl mercury in an aquatic macrophyte. — Chemosphere 65: 2095-2105.    


Minska tungmetallhalten i matgröda med kiselgödsel  

I jord med naturligt förhöjda kadmium och arsenikhalter, ex. alunskifferjord, kan man gödsla med kiselgödselmedel och därigenom minska både arsenik och kadmiumhalten i matgrödan. 
Greger M., 2006. Metallupptag i växter odlade i rödfyr- och alunskifferjord. — Rapport till Västra Götalands Länstyrelse.
Greger M. & Landberg T. 2016. Si decreases Cd and As in field grown crops. — Silicon DOI 10.1007/s12633-015-9338-z

Klicka här för hela PublikationslistaN